Jag har läst ganska mycket på sista tiden. Umgåtts med vänner mer än vanligt, och även prövat på en del dataspel. Dessutom har jag ätit mer än 50 klementiner de senaste månaderna, klementiner är verkligen underbara. Det vill säga, allt går på räls, även om man blir ganska trött när det väl blir helg. Man tittar på de vanliga intrigerna, de där Robin, min gästbloggare paras ihop med någon valfri människa. Förut var det mest Björn, en annan gästbloggare som kanske dyker upp någon gång? Men nu har det blivit Shilpi istället. Ibland undrar folk vilka jag tycker om mest, men det finns nog inget egentligt svar på det. Har inga riktigt nära vänner, jag är öppen om det mesta med många, men jag har ingen som jag ständigt umgås med, även om det finns många jag tycker om mycket. Däremot får jag en del anklagelser om att jag är kär i folk hela tiden, och för de jag känner som läser det här vill jag klargöra att jag inte är kär i någon, men de omnämnda namnen är faktiskt Annie, Sarah, Shilpi, Daniella, Jennie, Sara och Jenni. Jag tror faktiskt att jag fått mer än hundra anklagelser, vi killar verkar gilla att få för oss såna saker

Jag beslutade mig efter att jag tagit ett bad, att titta in på Politicalcompass.org och göra om testet, och se om jag flyttats någonting med tiden, jag vart ganska förvånad, för det har jag.

Man kan väl fråga sig vad omvsägning beror på, jag tror inte mina åsikter ändrats så mycket. Jag är nästan mer övertygad om vikten av statliga bolag nu än tidigare, mer övertygad om att sociala åtgärder är viktiga. Mer övertygad om att vi ska ta hand om de utsatta och hjälpa in dom i samhället igen. Testet är minst sagt inte exakt, och nu när jag gjorde om det så vart jag nästan lite irriterad över hur dåliga frågor de är, och att frågorna kan tolkas på flera olika sätt. Men test är inte viktiga, ständigt håller vi på och gör massa test för att definiera oss själva, men allt är relativt. Enligt internettest kan jag lida av både Asperger och Add, men jag fungerar helt normalt och har inga som helst problem med saker. Kollar jag vilken av de sju intelligenserna jag har så brukar jag komma fram till filosofisk, men jag har mycket av allt. När jag gör IQ test på internet kan jag få resultat som slutar på 98 eller 130, men test kommer alltid vara roande. Jag kommer nog alltid vara beroende på att använda test för att definiera mig själv, men aldrig ta resultaten för övrigt. Det senaste testet jag gjorde var faktiskt ett narutokaraktärstest, vem liknar man mest. Jag fick Shikamaru, det lata geniet. Men jag var också väldigt lik Naruto, den dumma ambitiösa och viljestarka. Kan man verkligen vara båda på samma gång?

Jag läser att sverige halkar efter när det gäller vård och onödiga dödsfall.

Gud skall veta att jag inte är förvånad, vare sig jag tror på honom eller inte. Vi i sverige står på avsatsen mellan att ha privat och statlig sjukvård, inte att ge sjukvård. Man frågar sig huruvida det är effektivare att ha privat sjukvård, men man lägger ner viktiga kliniker för att finansiera de som går åt de med större plånbokar. Folk dör och drabbas av sjukdomar, men de får inga bidrag för att de är för friska, men de får inget jobb för att de är för sjuka. Varför står valet mellan att rika ska ha bättre vård än fattiga, varför kan det inte vara så att alla ska ha vård, är vi inte medvetna om att för att samhället ska gå ihop, då behöver vi ta hand om de som sköter om samhället. Hur kan det ha blivit viktigare att införa skillnader mellan rika och fattiga, istället för att ge stöd till båda två. Trots att fattiga också arbetar, trots att dom också lever i samma land, och ska dela samma rättigheter.

Är det så att alliansen medvetet försöker försämra för gemene man? På alla möjliga sätt, genom att öka statsskulden, genom försämringar, och genom att prata om mer pengar i plånboken. Jag tror det är lögn i hela argumentet, ren och skär lögn. För jag vet inte vilka som får mer i plånboken när alla försämringar är genomförda. Jag vet inte vilka som får bättre kvalité på vården, även om jag har en ganska stor teori om att det är de rika.

Rika förtjänar också lycka, rättigheter och möjlighet att spendera sina pengar, men när vi genom dålig vård dödar de fattiga och struntar i att bota sjukdomar som skulle förhindras, får de det ganska svårt att klättra till toppen. Privatägt går att skala av hur mycket som helst, nu pratar man om att man ska sälja ut apoteket, men Göran Hägglund är för rädd för att våga gå ut med något officiellt. Folket är ganska ense om att det inte är något de vill veta av och inte jag heller för den delen.

Jag noterar att besöksantalet på bloggen har skjutit i höjden, och tackar. Kul att ni söker er hit och läser, jag skulle gärna uppskatta positiv kritik och kommentarer på vad jag skriver också

Läs även andra bloggares åsikter om Böcker, kärlek, vänskap, vardagligt, politicalcompass, vänster, höger, statliga bolag, sociala åtgärder, asperger, add, naruto, IQ, filosofi, sjukvård, fattigdom, göran hägglund Intressant.se