Under helgen har jag legat nere med influensan, och fått möjlighet att fördjupa mig inom ett område som varit helt okänd mark från mig. Nämligen hur det går till när banker lånar ut pengar, och gissa om jag blev chockad. Där finns korruptionen, som störst. Bland alla banker som manipulerar och ansvarar för hög och lågkonjunkturer, banker som skapar skulder, och faktiskt inte ger lån. Banker som station är skyldig miljarder. Det här är något som kretsat runt på forum, ett ämne som varit aktuellt, men nertystat sen 1900 talet. Många tror faktiskt att John F Kennedy dog för att han försökte kämpa mot det, även om så inte behöver vara fallet.

Om vi antar att det bara finns en bank i sverige, som sitter på 100,000 kronor. Banken har då ett kapitaltäckningskvot, nämligen en summa pengar som banken måste ha, som ligger på drygt 10% i det här fallet (vanligtvis 6) för att förenkla min uträkning. Banken får då som mest låna ut 90% av dess resurser, dvs 90kkr. Om vi antar att banken får tillbaka pengarna så har banken då tjänat 90,000kronor. Banken kan på nytt låna ut för 90,000 * 0.9 = 81,000, och det verkar kanske inte så skumt. Det kallas fractional reserve banking. Men i bankens bokföring ser det konstigare ut.

Efter samma exempel som tidigare använt så bokför banken såhär vid första insättningen och senare första utlåningen.

”Verifikat Beskrivning Debit Credit
1 Insättning pengar (Tillgång) 200,000 kr
2 Utställande av bankverifikat (Skuld) 200,000 kr
3 Utställande av lån (Tillgång) 180,000 kr
4 Utställande av bankverifikat (Skuld) 180,000 kr

Banken tillgångs och skuldsida ser då ut såhär;

Tillgångar
Pengar 200,000 kr
Lån 180,000 kr
Summa Tillgångar 380,000 kr

Skulder
Pengar 200,000 kr
Pengar utan täckning 180,000 kr
Summa Skulder 380,000 kr

Pengarna som skapas för att ge ut lånet, var kommer de ifrån?

Pengarna skapas ”ex nihilo” och är latin för ifrån ingenting. Banken bara registrerar en ny tillgång i datorn elektroniskt och kräver sedan en säkerhet från dig i form av t.ex. en fastighet för pengarna de precis skapat ur tomma luften. Om vi antar att du ger tillbaks pengarna, ger du även pengarna som skapas från ingenting, och ökar bankens resurser. Banken behöver bara stå för kapitaltäckningskvotet, och resten av pengarna som lånas ut skapades från ingenting. Det man hoppas är att pengarna som skapades från ingenting en dag ska få täckning, pengarna ska investeras i företag som därefter har råd och tillverka tillräckligt för att pengarna ska betyda något.

Jag antar att många fattade noll av det ovanstående, och jag lyckades hitta en tabell som förtydligar allt, varsågod:

20% reserve ratio:

Person A har 1000 kr och sätter in på Bank A:

Person A: 1000 kr.
Bank A tillgångar: 1000 kr.

Bank A lånar ut 800 kr till Person B:

Person A: 1000 kr.
Person B: 800 kr.
Bank A tillgångar: 200 kr.

Person B sätter in sina pengar på Bank B:

Person A: 1000 kr.
Person B: 800 kr.
Bank A tillgångar: 200 kr.
Bank B tillgångar: 800 kr.

Bank B lånar ut 640 kr till Person C:

Person A: 1000 kr.
Person B: 800 kr.
Person C: 640 kr.
Bank A tillgångar: 200 kr.
Bank B tillgångar: 160 kr.

Med ränta så ser det ut såhär: om vi då antar att det finns en miljon kronor i luften i sverige, vi har en ränta på 4% vilket betyder att bankerna kommer tjäna 40,000kronor på lånen.

1,000,000/1,000,000+40,000=0.9615, 96,15% kommer klara sina lån första året. Nästa år kommer ännu färre klara det, ja, efter ett tag kommer alla gå i konkurs vilket skulle innebära katastrof för ekonomin. Därför trycker banken upp mer pengar, och mer pengar hela tiden, vilket därefter används till ränteinbetalningar, och fortsätter så. Så länge banken trycker upp pengar är det ju lugnt för den, och för mig en stor förklaring till varför vi blivit så mycket rikare nu. Dessutom har man en anledning att i framtiden leta jobb i bankväsendet. Banken skapar alla sina pengar, förutom kapitaltäckningskvoten ex nihilo. 1985 la man fram ett förslag som gav bankerna rätt att skapa hur mycket pengar de ville, kallat Novemberrevoulutionen. Den har ni säkert hört talas om, för den satte sverige i en kris som saknar like. Inflantionen blev skyhög, och Svenskt näringsliv fick som de ville. Man tvingades lägga arbetslösheten åt sidan och tackla inflantionen. Olof palme ska ha kommenterat förslaget som gällde Novemberrevoulutionen genom att säga ”Gör vad ni vill, jag har ändå ingen aning om vad du snackar om”

Eftersom inflantionen var så hög så strömmade pengarna ur landet, vilket fick regeringen att i riksdagen enhälligt chockhöja räntan för att undvika en ännu större kris. Någon myntade uttrycket ”the sky is the limit” när det gällde höjningen, vilket humoröst nog stämmer eftersom räntan nådde siffran 500%, efter att den första höjningen på 75% inte haft någon effekt. Det här var nittiotalskrisen, och den höga räntan ledde till att alla företag som var i direkt finansiell kris sattes i konkurs, och arbetslösheten nådde 15% och sverige befann sig i stegflation. Statsskulden ökade..

Statsskuld i miljarder (Källa SCB)

1980M01 … 186,379 kr 100%
1981M01 … 243,213 kr 130%
1982M01 … 301,779 kr 162%
1983M01 … 385,854 kr 207%
1984M01 … 469,078 kr 252%
1985M01 … 537,200 kr 288%
1986M01 … 599,834 kr 322%
1987M01 … 627,309 kr 337%
1988M01 … 623,452 kr 335%
1989M01 … 605,658 kr 325%
1990M01 … 595,508 kr 320%
1991M01 … 617,229 kr 331%
1992M01 … 704,057 kr 378%
1993M01 … 939,224 kr 504%
1994M01 … 1,150,432 kr 617%
1995M01 … 1,326,136 kr 712%
1996M01 … 1,411,036 kr … 757%
1997M01 … 1,423,377 kr … 764%
1998M01 … 1,440,267 kr … 773%
Många valde då att rikta kritiken mot välfärdssamhället, vilket känns komiskt då välfärdssamhället inte hade något att göra med det hela, men svenskt näringsliv styrde kursen genom att sätta sverige i en av de största kriser jag sett. Tidsperioden då jag föddes. Jag tänkte då lägga ett öga på ilse maries inlägg om rädda rika män med makt. Rädda rika banker med pengar, de har försatt sverige i en skuld som saknar like, en skuld på 1000 miljarder, och nu förväntar de sig att vi ska betala tillbaks. Det måste vi väl.

Läs även andra bloggares åsikter om Nationalekonomi, samhälle, kriser, depressioner, lågkonjunkturer, högkonjunkturer, ekonomi, statsskuld, politik, lögner, korruption intressant.se