Jag är trött. Eller nej, det är jag faktiskt inte. Vanligtvis är jag den som faktiskt inte är särskilt vaken under kurser, den som faktiskt sover väldigt lite, men den här helgen sa jag stopp. Efter tre dagar som varit mer eller mindre sömnlösa och fulla av aktiviteter kände jag att jag behövde lite lugn iallafall. Synd, för det är himla kul att vaka. Men det får jag ta på nästa kurs.
Har känt ett tag nu att jag borde börja hålla kurspass någon gång, eller medverka på det sättet. Inte för att jag är färdigutbildag, men för att det känns kul att kunna hjälpa till lite också. Håller på och fixar och donar litegrann med intresseregistret till katapultklubben jag håller på att starta upp i norrbotten, men jag kan säga att det ser bra ut. Eller jo, jag är trött. Jag har ont i ryggen av att sova på golvet, och jag låter som en gnällig hundvalp. Trodde det skulle bli filmkväll i lördags, men jag fick överleva med ssuarna, inte för att det var så farligt.
Trettio intresserade fick jag. Tycker ändå det är bra, och det är från en kurs. I princip alla skrev på, medans massor sprang iväg hemåt utan att hinna skriva under. Jag åt köttbullar, sås och potatis till lunch och biff och potatis till andrahandslunch. Någon har städat i mitt rum medans jag var borta. Vem kan det vara? Vilken tjuv skulle bryta sig in i huset för att städa?
Har på senare tid börjat läsa massa bloggar om hur omtanken för engla bara är ett hyckleri. Att folk endast gör det för att känna sig tillfreds med sig själva. Var alla kedjegångar hundratals människor åkte på för att leta efter engla bara en charad för att visa att man bryr sig? Hur kan man säga så om människor. Hur kan man förneka dem rätten att känna omtanke och säga att allt är en lögn. Nog kan man känna omtanke. Nog kan man känna att det är hemskt att engla dog. Hur skulle det kunna vara en charad?
Däremot verkar charaden vara verkligt kopplad till en själv. Det är det enda hyckleriet jag kan finna, det faktum att det dör tusentals barn i hela världen varje vecka, men vi sörjer bara en av dem. Vanligtvis är det pengar som är involverade. Vanligtvis är det en svensk. Vanligtvis är det något som media kan sälja för stora pengar. Pengar är alltid inblandade i sånt. Men det gör inte människors omtanke mindre sann. Nog för att jag gärna skulle önska att vi brydde oss mer och slutade distansera oss till människor utifrån fördomar.
